Foldrar ut vid norska gränsen…

Tja, då var man igång.

Igår skickade jag med foldrar till en kär vän som tackade och lovade kika på dem. Idag "anföll" jag en annan på äldsta sonens fotbollsmatch som oxå skulle kika- hon tom kände igen "kristenkvinna" från sändaren.

Hmmm… var det inte jag som skulle skära ner på engagemang. Men å andra sidan, så svårt är det inte att göra lite reklam för och sprida info om nåt som jag faktiskt tror kan vara nåt riktigt bra.

Inte för att jag egentligen var vad det är och hur det funkar, är varken van vid eller befinner mig i denna typen av gemenskap. Men nyfiken som få är jag. Och kristen är jag, och kvinna är jag. Så vad kan gå fel?

Så nu är det dags att krypa upp i soffan med min fotbollshjälte (ja, jag hann oxå se på matchen, och hurra vilt när sonen räddade mål efter mål, målvakt som han är) och ge lite fotmassage… Sen kvällen med en skön känsla i magen av att ha gjort nåt bra.

-Lotta